Skapandet av telefonen har förändrat vårt sätt att leva på många sätt. Allt från att kunna globalisera sättet vi gör affärer på till att vi idag har, i princip, all världens kunskap tillgänglig i våra mobiler.
Telefonen har även påverkat vilka ord vi använder. När SMS blev vanligt så började vi förkorta ord för att få ut maximalt med budskap för de få karaktärer man fick skriva i ett SMS. Även ordet ”hello” har påverkats av telefonen. Engelskans ”hello” var nämligen inte en hälsningsfras innan telefonen uppfanns.
The Oxford English Dictionary publicerade inte ordet “hello” förrän år 1827. På den tiden var ordet ingen hälsningsfras i den meningen, utan var mer ett sätt att få uppmärksamhet. Typ ”Hello, what do you think you’re doing?!”. Man använde även ”hello” för att uttrycka förvåning.
När telefonen uppfanns behövde man ett sätt att förtydliga att man hade svarat på ett inkommande samtal. Graham Bell, telefonens fader, tyckte att ”ahoy” var den rätta hälsningsfrasen när man svarade i telefonen. Han var så fast i sitt beslut att han själv svarade med ”ahoy” hela sitt liv.
Ordet ”ahoy” har funnits ungefär 100 år längre än ”hello”. Främst var ”ahoy” en hälsningsfras som användes till sjöss och kom från holländskans ”hoi”, som betyder ”hej”.
Dstnys egna partner-portal för återförsäljare brukar även kallas Ahoy.
För er som har sett den tecknade serien The Simpsons så kanske ni har märkt att Mr Burns även använder ”ahoy” när han svara i telefon.
Graham Bells rival, Thomas Edison, var istället den som uppmanade telefon-användare att svara med ”hello”.
Så om nu telefonens skapare, Graham Bell, höll fast vid ”ahoy” hela livet, hur kom det sig att ”hello” blev normen? Enligt Ammon Shea, författare av The Phone Book: The Curious History of the Book That Everyone Uses But No One Reads, så vann ordet “hello” på grund av den första telefonboken. De första delarna av telefonboken innehöll nämligen ganska auktoritära How-To-sidor som förklarade hur man skulle använda telefonen och föra sig i telefonsamtal. Där stod det att man skulle svara med ett ”firm and cheery hello”.
Sedan dess har ”hello” vunnit mark och idag ifrågasätter vi inte varför vi använder ordet när vi träffar på eller ringer upp någon. Dock så blev inte telefonbokens rekommendation för att avsluta samtal lika populärt. Enligt den första telefonboken skulle nämligen alla samtal avslutas med ”that is all”.
Idag tar vi ofta telefonen och dess underbara möjligheter för givet. Det är lätt att glömma vilken monumental påverkar den uppfinningen har haft på sättet vi lever idag.
That is all.
